Sedan vi flyttade in här har vi inte haft varmvatten. Eller i alla fall inte så där att det bara är att vrida på kranen. För att få varmvatten får man antingen elda i vedpannan eller dra på elpatronerna till värmesystemet. Båda innebär en ganska lång omväg via det vattenburna värmesystemet i huset. Vi har under lång tid utvärderat hur vi ska sköta uppvärmningen av huset och vatten. Om några veckor får vi äntligen in en varmvattenberedare här eftersom att det lutar åt att vi tack vare isoleringsjobbet vi gjort och kommer att göra innan vintern klarar oss med kassetten och luftvärmepumpen.
Det som fascinerar mig är hur vi så fort och utan några större bekymmer har vande oss att inte ha varmvatten för jämnan. Jag kom att tänka på det när vi var på sjukan och det bara var att vrida på kranen - och voila!- varmvatten. Jag tyckte att det var dölyxigt. Jag kommer nog vänja mig lika fort, eller fortare med att ha varmvatten igen. Men tills dess stör det mig inte att Neo får ta ett baljbad på uppkokt vatten i köket. Det är tom lite praktiskt eftersom att golvet blir tvättat på samma gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar